When the independent upper secondary schools were started in 1992, it meant a change in the competitive relationship for the local upper secondary schools. A reduced number of students during some years ahead, while the number of independent upper secondary schools increase will probably result in tougher competition between upper secondary schools.

The purpose of this study is to review and compare financial and performance management between a public and an independent upper secondary school. The dissertation will focus on the now existing competitive relationship between the two types of upper secondary schools.

The theory underlying the study is Porter's model - five competitive forces. The model is applied to the local upper secondary school and used to identify competitive factors affecting upper secondary schools. The study is using a qualitative approach with five interviews at two upper secondary schools, one independent and one public, located in the same town.

The comparison of financial and operational management of upper secondary schools indicate that the differences are not as great as we first imagined, but that there still are some differences. Our results show that Porter's model is not adequate to describe the competitive factors affecting upper secondary schools. The results of the factors that in addition to Porter's original model affects the competitive relationship is presented in a separate model and includes factors such as public upper secondary schools, free search, advertising / bait, programming, re-election, reputation, internal competition, independent upper secondary schools, location, teacher quality, peer pressure, number of pupils and students. It is therefore concluded that Porter's model is not comprehensive enough to be able to describe and analyze the two cases included in this study.

Keywords: performance management, private school, public school, finance, competition

När de fristående gymnasieskolorna 1992 startades innebar det en förändring i konkurrensförhållandet med de kommunala gymnasieskolorna. Ett minskat elevantal i några år framöver samt att de fristående gymnasieskolorna blir fler kommer leda till en hårdare konkurrens mellan gymnasieskolorna.

Syftet med uppsatsen är att granska och jämföra ekonomi- och verksamhetsstyrning mellan en kommunal och en fristående gymnasieskola. Uppsatsen riktar sig mot det numera rådande konkurrensförhållandet mellan kommunala och fristående gymnasieskolor.

Teorin som ligger till grund för uppsatsen är Porters modell - branschkonkurrensens drivkrafter. Modellen appliceras på den kommunala gymnasieskolan och används för att urskilja konkurrensfaktorer som påverkar gymnasieskolorna. Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats med fem intervjutillfällen på två gymnasieskolor, en fristående och en kommunal belägna i samma kommun.

Jämförelsen av ekonomi- och verksamhetsstyrningen på gymnasieskolorna tyder på att skillnaderna inte är så stora som vi föreställt oss, men att det ändå förekommer skillnader. Resultaten visar att Porters modell inte är tillräcklig för att beskriva de konkurrensfaktorer som påverkar gymnasieskolorna. Resultaten av de faktorer som utöver Porters originalmodell påverkar konkurrensförhållandet presenteras i en egen modell och inkluderar faktorer som kommunala gymnasieskolor, fritt sök, marknadsföring/lockbete, programutbud, omval, rykte, intern konkurrens, fristående gymnasieskolor, geografiskt läge, lärare, kvalitet, grupptryck, elevantal och studenter. Slutsatsen är därför att då Porters modell inte är heltäckande går den inte att applicera på Väggaskolan och John Bauer som en konkurrensmodell. De faktorer som vi framarbetat kan ligga till grund för gymnasieskolornas arbete för att bemöta konkurrensen på bästa sätt.

Keywords: performance management, private school, public school, finance, competition