Syftet med studien var att undersöka hur religionskunskapslärare i grundskolans senare år förhåller sig till främlingsfientlighet, samt hur religionskunskapslärare förhåller sig till ämnet religionskunskap som ett verktyg för att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism. Dessutom syftade studien till att undersöka vilken roll en religionskunskapslärare har och hur de arbetar i klassrummet för att motverka och förebygga främlingsfientlighet och rasism. Undersökningsmetoden var kvalitativ och fullgjordes genom sex semistrukturerade intervjuer, det vill säga att samma frågor ställdes till alla respondenter, där frågorna gav öppna svarsmöjligheter. Materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer och detta gav oss en större förståelse dels för intervjupersonerna och dels för resultaten. Våra intervjufrågor skrevs utifrån våra problemformuleringar och syftet med studien. Målet med intervjuerna var att komma åt lärarnas subjektiva uppfattning kring deras arbete. En hermeneutisk utgångspunkt valdes för att få en bild av respondenternas förhållningssätt och tolkning. Hermeneutiken utgår ifrån att det är människans förståelse eller förhållningssätt av verkligheten som styr deras handlingar Eftersom vi har valt hermeneutik som vår vetenskapsteoretiska metod så betyder det att respondenterna talar endast för sig själva och ingen annan, vilket också betyder att en jämförelse mellan de medverkande inte är aktuellt i studien. Forskningsbakgrunden presenterar begrepp som främlingsfientlighet, islamofobi och rasism, för att sedan gå in mer på djupet och redogöra för begreppen mer utförligt. Forskningsbakgrunden belyser även skolans och religionsämnets uppgifter när det rör sig om att förebygga och motverka främlingsfientlighet och intolerans. Resultatet visade att religionskunskapsämnet har en central roll tillsammans med ämnena historia ochsamhällskunskap, när det gäller att förebygga och motverka främlingsfientlighet, lärarna anser dock rasism inte kan motverkas på samma sätt då de anser att en rasist är svårare attbemöta. Den viktigaste metoden som lärarna använde var diskussionerna i klassrummet. Att utgå från ett aktuellt problem och koppla fakta med vardagen är en annan strategi som lärarna använder för att motverka främlingsfientlighet. Resultatet visar också att lärarna inte planerar sina undervisningar med syfte att förebygga och motverka främlingsfientlighet eller rasism, dock anser lärarna att de arbetar med begreppen vid behov och då planerar de bland annat temaveckor.