Uppsatsens syfte har fokus på lärares undervisningsplanering, vilket innebär en organiserad lärandesituation, där centrala aspekter belyses utifrån lärares perspektiv. Den empiriska delen har en kvalitativ studie som grund, där nio verksamma lärare i skolans lägre åldrar har blivit intervjuade. Samtliga lärare har gett sitt samtycke och även blivit informerade om att deras uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt. Lärarnas svar har utmynnat i ett huvudresultat där fem kategorier har vuxit fram påverkansfaktorer, planeringens karaktär, arbetslag och individuell planering, planeringens innebörd och betydelse samt efterarbete. Elevgrupp, styrdokument och tid är de övergripande faktorerna som påverkar planeringen. Samtliga lärare noterar sin planering på ett eller annat sätt, vilket till exempel kan vara i form av stödanteckningar eller tankekartor. Gällande arbetslag och individuell planering är det delade tankar hos lärarna. Några av lärarna anser att planeringen i arbetslaget är mer övergripande medan andra har en uppfattning om att arbetslagsplaneringen bör utvecklas till en mer professionell nivå. De flesta lärare upplever planering som ett stöd för sig själva. Reflektion och utvärdering relaterar många lärare till kategorin efterarbete, vilket består av såväl praktiska som teoretiska delar.