Denna studie handlar om vilken betydelse pedagoger i förskolan tillskriver begreppet pedagogisk dokumentation i deras verksamhet. De frågor vi sökt svar på är hur pedagogerna tolkar begreppet pedagogsik dokumentaiton, hur och varför de använder sig utav det samt hur de ser på det ökade behovet av mätning som skett i förskolan.
För att ta reda på detta har vi gjort intervjuer med sex pedagoger i tre olika kommuner. Vi har vänt oss till ett postmodernt perspektiv när vi tolkat vårt resultat. Där menar man att det finns flera olika perspektiv på sanning och kunskap samt att det inte finns "normala barn". Istället välkomnas olikheter och dessa ses som berikande. Resultatet visar att begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas olika. Hur begreppet tolkas speglar också den barnsyn som verksamheten ligger till grund för. Pedagogerna verksamma i förskolan använder sig av pedagogisk dokumentation genom observationer, reflektioner i arbetslaget och tillsammans med barnen samt genom portfoliepärmar. Pedagogerna använder sig av den pedagogiska dokumentationen av olika skäl. Vissa gör det för att synliggöra barnens utvecklings medan andra gör det för att synliggöra verksamheten så att denna kan förändras och möta barnen på ett mer optimalt sätt. Pedagogerna är negativa till det ökade behov av mätning som skett då man menar att mätning egentligen inte säger något om barnet därför vill de att mätningen ska ske av förskolans verksamhet då det är denna som bör utvecklas och förändras.
I förorden till läroplanen för förskolan Lpfö 98 tas det upp att pedagogisk dokumentation handlar om utvärdering av verksamheter. Det som i dag har skett är ett ökat behov av mätning av barnen vilket många ställer sig kritiska till.