Uppsatsen är en historiografisk undersökning. Den granskar forskning som bedömer de

armeniska massakrerna som folkmord och forskning som ifrågasätter detta. Händelserna är

mycket omdiskuterade båda politiskt och historiskt.

En bakgrundsöversikt belyser de sista tre decennierna av det osmanska rikets moderna historia

och förspelet till händelserna under första världskriget samt påverkan av stormaktspolitiken

under senare delen 1800-talet och början av 1900-talet på utvecklingen i Mellanöstern och

främst inom det osmanska imperiet. Uppsatsen diskuterar vilken roll turkisk nationalism,

turanism och panislamism spelade i händelserna och hur dessa påverkade relationen mellan

ungturkrörelsen och armenierna.

Hur tolkar forskarna källorna och vilken roll spelar källmaterialet i rekonstrueringen av

historiska fakta bakom debatten om mordet på den osmanskt armeniska befolkningen 1915?

Analyserna omfattar flera åsikter och attityder inom genocidforskning; det finns historiker och

andra forskare som förnekar och förkastar idén att det var genocid; andra vill ha ett

internationellt erkännande av massakrerna i Anatolien och klarhet om den turkiska statens

skuld i denna fråga. Syftet med uppsatsen är att klarlägga förklaringarna och slutsatserna de

utvalda forskarna har kommit fram till i sina analyser. Uppsatsen varken anklagar eller tar

ställning för eller emot rubriceringen av massakrerna och förhåller sig neutral i största möjliga

mån.

Nyckelord: armenier, dashnak, hunchak, massakrer, ungturkar, ittihadister, CUP, turkism,

turkisk nationalism, Turan och turanism, revolution, deportationer, omlokalisering, uppror,

skuld, förnekelse och erkännande.