Bakgrund: Våld mot kvinnor i partnerrelationer är ett stort samhällsproblem och varje år dör ungefär 17 kvinnor till följd av våldet. När kvinnorna besöker hälso- och sjukvården kan en unik möjlighet ges att upptäcka partnervåldet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor som blivit våldsutsatta av en manlig partner upplever vårdpersonalens bemötande. Metod: En allmän litteraturstudie gjordes som baserades på 14 vetenskapliga artiklar. Resultat: Kvinnorna upplevde att vårdpersonalen inte vågade ställa frågan om partnervåld, dock hade de flesta positiva upplevelser av att vårdpersonalen satt ner och lyssnade på dem. Upplevelser av att integriteten och autonomin inte respekterades förkom och även att fokus låg på de fysiska skadorna och att det psykiska välbefinnandet glömdes bort. Diskussion: Diskussionen belyser fyra centrala fynd; att vårdpersonalen inte vågade ställa frågan, positiva bemötanden gällande att vårdpersonalen var närvarande och lyssnade på kvinnorna, att kvinnorna inte blev respekterade och tagna på allvar samt att kvinnornas psykiska välbefinnande glömdes bort. Slutsats: De flesta kvinnor som blivit utsatta för partnervåld upplevde att vårdpersonalen inte bemötte dem på det sätt de önskade och kvinnorna fick därmed inte den hjälp de var i behov av.

Introduction: Intimate partner violence (IPV) against women is a big public health problem and every year about 17 women die in Sweden as a consequence of this. When the women seek healthcare, there can be a unique opportunity to discover IPV. Aim: The aim was to describe how women subjected to IPV experience how they were handled by healthcare professionals (HCP). Method: An overview based on 14 scientific articles was made. Result: The women experienced that the HCP did not have the courage to question about IPV but they had positive experiences regarding that the HCP sat down and listened. The result also showed a lack of respect for the integrity and autonomy and that the HCP often only treated the injuries and forgot about their psychological well-being. Discussion: Four central findings were highlighted; the HCP do not have the courage to ask about IPV, positive handling regarding the HCP were presence and listened, the lack of respect and not to be taken seriously and that the psychological well-being was forgotten. Conclusion: Most of the women experienced that the HCP did not handle them in the way they wanted, which resulted in the women not getting the help they needed.