Bakgrund: Sexualiteten är en viktig del av att vara människa men den är också sårbar vid sjukdom. Hälso- och sjukvården bör ha ett holistiskt synsätt på människan vilket även innefattar att ta hänsyn till den sexuella hälsan. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans respektive patientens perspektiv på kommunikationen om sexuella hälsa vid sjukdom. Resultatet baserades på 13 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2000–2010 och visade att patienterna var missnöjda samt hade ett större behov av kommunikation än vad som gavs. De ville att sjuksköterskan skulle ta initiativet till kommunikation om sexuell hälsa. Sjuksköterskan däremot upplevde en rad hinder för kommunikation och prioriterade patientens sexuella hälsa mycket lägre än patienten. Hindren var genans, attityd och resursbrist såsom tidsbrist och kunskapsbrist. Diskussion: Det är sjuksköterskans ansvar att ta initiativ till kommunikation om sexuell hälsa och bristen på kommunikation får konsekvensen att patientens omvårdnadsbehov inte tillgodoses. Genansen var den största orsaken till att sexuell hälsa inte adresserades av sjuksköterskan. Slutsatsen var att kommunikation om sexuell hälsa var viktigare för patienten än vad sjuksköterskan antog. För att utjämna detta förhållande och komma över genansen behövs utbildning av sjuksköterskan i kommunikation och sexuell hälsa samt att sjuksköterskan bör prioritera sexuell hälsa högre.

Background: Sexuality is an important part of being human, but it is also vulnerable to disease. Health services should have a holistic view of man which also includes taking account of the sexual health. The purpose of this study was to illuminate the patient's and nurse's perspective on communication about sexual health during sickness. The result were based on 13 peer reviewed articles published during 2000-2010 and showed that the patients were dissatisfied with the communication, and had a greater need for it than they where given. The patients wanted the nurse to initiate communication about sexual health. The nurse however experienced a number of barriers to communication and prioritised patient's sexual health much lower than the patient did. Barriers were embarrassment, attitude and lack of resources such as time constraints and lack of knowledge. Discussion: It is the nurse's responsibility to communicate about sexual health and the lack of commuication affects the patient's care needs which therefore are not met. Embarrassments were the major cause why not the nurse addressed the sexual health. The conclusion was that communication about sexual health was more important for the patient than the nurse supposed. To compensate such a relationship there is a need to educate the nurse in sexual health communication to overcome embarrassments and that the nurse should give higher priority to sexual health.