Ur ett folkhälsoperspektiv lika väl som ur ett marknadsföringsperspektiv är viktigt att konsumenter använder sig av texter och symboler på livsmedelsförpackningar för att bedöma det aktuella livsmedlets hälsomässiga fördelar. Undersökningar har dock visat att många konsumenter varken läser eller förstår sådana texter och symboler. Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning konsumenter använder text om näring och innehåll vid inköp, samt deras förståelse och användning av nyckelhålsmärkningen. Syftet var också att undersöka konsumenters bedömning av vissa egenskaper hos livsmedlen samt deras förtroende för olika källor för information. Undersökningen omfattade en enkätundersökning bland ett slumpmässigturval konsumenter i åldern 25-64 år i Eslövs kommun i mellersta Skåne (n=449, svarsfrekvens 65 procent). För bearbetningen av enkätdata användes SAS system, version 6.12. Undersökningens deltagare visade sig ha stort förtroende för texten på förpackningar som källa för information om livsmedel och hälsa. Personer som väljer specifika livsmedel, t.ex. mjölk eller fil som innehåller bakterier som är bra för magen och bordsmargarin med högt innehåll av omättat fett, gör medvetna val. Vidare visade resultaten att kvinnor i större utsträckning än män läser information om näringsvärde och ingredienser på livsmedelsförpackningar. Det är även kvinnor som i första hand köper lättprodukter och kostfiberrika produkter. Det finns klara samband mellan användning av nyckelhålsmärkningen och inköp av t.ex. lättmjölk, minimjölk och vissa lättmargariner. Många konsumenter, särskilt bland män, äldre och personer med högst gymnasieutbildning, känner dock inte till vad nyckelhålssymbolen står för. Vidare visade resultaten att ekologiskt producerade livsmedel har mycket låg prioritet. Det är företrädesvis personer med postgymnasial utbildning som väljer sådana livsmedel. Livsmedelsförpackningens trovärdighet som källa för information om livsmedel och hälsa utgör ett förtroendekapital väl värt att utveckla. Det finns anledning att i större utsträckning vara lyhörd för kunskapsbehov hos de konsumenter som i mindre utsträckning söker information och som därför har mindre förutsättningar att göra informerade val. För att främja konsumenternas lärande och förståelse för nyckelhålssymbolen behöver den kompletteras med en text, t.ex. "lågt fettinnehåll" resp. "högt kostfiberinnehåll".