Genom rörelse utvecklas vi som personer, vi utvecklas motoriskt, vi får en känsla av välbefinnande och vi har lättare för att koncentrera oss. Syftet med studien är att undersöka hur pedagogerna förhåller sig till den planerade samt till den spontana rörelsen i förskolan och hur de arbetar för att uppfylla läroplanens strävandemål om rörelse. Vilka svårigheter respektive möjligheter finns det med att få in rörelsen i vardagen på förskolan och hur övervinner pedagogen dessa? Undersökningen genomfördes i form av deltagande observationer samt personliga intervjuer. Genom observationer och intervjuer med sex olika pedagoger från tre olika förskolor har vi fått deras syn och perspektiv på dessa frågor. Resultatet visar att pedagogernas mål med rörelse är att barnen skall utvecklas motoriskt och samtliga pedagoger belyser pedagogens roll under rörelsen som viktig. Utomhusmiljön och utevistelsen är något som de flesta pedagogerna framhåller som särskilt viktigt gällande barnens rörelse och deras motoriska utveckling. Hur de arbetar med denna för att stimulera barnen, skiljer sig pedagogerna åt och det är deras personliga engagemang och målmedvetenhet som blir avgörande hur pass aktiva de själv är under utevistelsen. De möjliga hinder som pedagogerna ser med att få in rörelsen i vardagen är bland annat brist på utrymme, brist på kunskap och brist på resurser.