Bakgrund: Meticillin resistenta staphylococcus aureus (MRSA) är ett växande problem i Sverige, bakterien som tidigare spreds i sjukhusmiljö sprids numera även ute i samhället. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur det är att leva och vårdas med MRSA. Metod: Arbetet genomfördes som en allmän litteraturstudie. Resultat: Bärarna upplevde kontakten med vården olika, vissa var nöjda med informationen de fick medan andra var missnöjda. Isoleringsvården som tillämpades, upplevdes av bärarna både som positivt samt negativt. I vardagslivet såg bärarna begränsningar, de isolerade sig socialt för att skydda andra, vissa bärare fortsatte leva sina liv som de gjort förut. En del av bärarna berättade att det kändes som att vara pestsmittad. Diskussion: Kunskapen och informationen från vårdpersonalen bör förbättras för att kunna tillgodose bärarnas behov både angående bakterien samt sociala åtgärder då de smittats. De bör även arbeta så att de hygieniska föreskrifterna efterföljs, för att undvika att agera smittspridare och orsaka onödigt lidande hos bärarna. Isoleringsförhållandena bör förändras till en mer skälig tid för bärarna, då det är vanligt förekommande att de under denna tid utvecklar en depression.