Utvärderingen har genomförts av Lisbeth I M Ohlsson, legitimerad psykolog, högskoleadjunkt vid Högskolan Kristianstad och doktorand vid pedagogiska institutionen, Lunds universitet. Grunden för utvärderingen utgörs av djupintervjuer eller skriftlig kommunikation med tolv studenter som deltagit i Studentprojektet vid Lunds universitet, tre mentorer, personal i Handikappverksamheten och universitetsadministrationen, studentkårsrepresentant och studievägledare på institutioner samt med personer verksamma i arbetet med studiestöd, sjukförsäkringssystem, vård och intresseföreningar. Dessutom har LADOK-dokument analyserats och referenser har hämtats i andra dokument och informationsmaterial med anknytning till Studentprojektet. Tolkningen av de resultat som framträtt leder till en helhetsbild av möjligheter och hinder i studiesituationen vid Lunds universitet för studenter med psykiska funktionshinder. Den öppna högskolan och lagen om likabehandling av studenter, det som är bra för alla och mångfald bildar det övergripande temat. Detta är i sin tur organiskt sammanbundet med och beroende av Studentprojektets organisation och flexibilitet. Framväxande ur Handikappverksamheten vid Lunds universitet och Studentprojektet visar sig teman som rör studenternas upplevelser av bemötande, av tilltro och erkännande och temat lärande och pedagogik vilket de prioriterar och anser sig få tillgodosett genom projektet. Centralt för möjligheterna att lyckas med studierna är mentorsfunktionen samt information och kompetenshöjning hos personal på institutionerna ifråga om kunskap om innebörden av funktionshinder. Existentiella frågor om mening och gemenskap bildar en omgivande sfär av villkor för liv och lärande som måste vila på en bas av materiell trygghet där privat och samhällelig ekonomi representeras av stödfunktioner i det omgivande samhället. De studenter som tagit del av Studentprojektets resurser förmedlar i utvärderingen bilden av goda ambassadörer för den öppna högskolan. Måluppfyllelsen i projektet är enligt insamlad information mycket god. Projektet håller en hög standard ifråga om flexibilitet i organisationen, bemötande av studenterna, vägledning och samordning vilket i hög grad gynnar studenternas studiesituation och därmed sammanhängande behov av samtal om existentiella frågor. Utredningen konstaterar att det finns ett genuint intresse, stark motivation och potential hos studenterna för studier och för intellektuellt arbete. De bland stödpersonerna i och utanför universitetsvärlden, som fått tillfälle att möta och följa studenter med psykiska funktionshinder har sett deras resurser vad gäller högskolestudier. Dessa ofta dolda potentialer hos studenterna har kunnat komma till uttryck tack vare kompetensen i Studentprojektet som har varit en förmedlande länk till övriga stödresurser i samhället och en plats för möten, vägledning och tilltro till den enskilde studentens förmåga i en god balans mellan stöd och krav. De indikationer på framgång i studierna som analys av insamlade LADOKdokument och svar från intervjupersoner i stödfunktioner visar är ytterligare skäl att också fortsättningsvis satsa på det stöd som numera är lagstadgat för studenter med psykiska funktionshinder. Det är således väsentligt att behålla och utvidga den verksamhet som gått under namnet Studentprojektet. Liv och lärande är en helhet av tankar, känslor och erfarenheter som måste konkretiseras i materiella förutsättningar av tid, rum och genuina möten. Problemområden som belyses i utvärderingen är hur institutionerna ska kunna förstärkas så att tillfällen till genuina möten ges där man kan se individen. Det förutsätter att de studenter, som är i behov av stöd ger sig tillkänna och att alternativa former för undervisning och redovisning av kunskap också blir ”det som är bra för alla”. I nuläget behövs förstärkning med avseende på handledning och utbildning inom Handikappverksamheten till mentorer och studentassistenter men framförallt till ledning och övrig personal på institutionerna. Resurser behövs för att informera om stödresurserna både inom och utanför universitetet, i exempelvis gymnasieskolan, 4 Komvux och på folkhögskolor för att utbilda om pedagogiska perspektiv på funktionshinder och skapa tillfällen till nära möten mellan berörda studenter och personal. De individuella och kollektiva former för stöd till studenterna i form av mentorsverksamhet och kamratgrupper som redan finns behöver förstärkas och arbetsbelastningen för personal som är direkt involverad i stödfunktioner inom Handikappverksamheten och på institutionerna behöver analyseras för att den goda arbetsplatsen ska kunna garanteras. På ett strukturellt plan konstateras att viktiga villkor för att den öppna högskolan ska bli verklighet för studenter med psykiska funktionshinder är en samordning av lagar och bestämmelser inom samhällets olika delfunktioner så att studenternas ekonomi och materiella trygghet tillgodoses. Samhällsekonomin gynnas av att studenterna genomför sina studier och därigenom får bättre förutsättningar på arbetsmarknaden. Flera av de intervjuade personerna i olika stödfunktioner konstaterar att de flesta av de studenter som tagit del av särskilda insatser återupptagit och fullföljt sina studier. Registrerade studieaktiviteter i de LADOK-utdrag som analyserats pekar mot samma håll. Under projekttiden har resurserna haft en viss omfattning men beroende av utvecklingen under Lagen om likabehandling i högskolan och ökad information om rätten till stöd och med beaktande av det ”mörkertal”, som samtliga intervjupersoner antar, kan resurserna behöva ökas vad gäller universitets stöd till studenter med psykiska funktionshinder för att intentionerna i lagen om likabehandling och om den öppna högskolan ska kunna förverkligas. Kompletterande studier som vore av intresse att initiera är att söka upp de studenter som inte svarat och att djupintervjua lärare, något som inte rymts i denna utredning.