Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer undersöka hur krisgrupper inom gymnasieskolan arbetar med krishantering vad gäller beredskap, organisation samt uppföljning.
Undersökningen har genomförts på skolor inom samma kommun i nordöstra Skåne. På Skola 1 intervjuades en skolsköterska, en kurator samt en vaktmästare och på Skola 2 intervjuas en skolsköterska samt en kurator. Skola 1 har inte varit lika utsatt för krissituationer som Skola 2 har.
Av intervjusvaren att döma kan vi konstatera att båda skolorna har en god beredskap inför eventuella krissituationer. Krisplaner finns på båda skolorna och dessa revideras efter behov. Vilka insatser som ska sättas in vid krissituationer är i första hand beroende av hur de ser ut, därför finns inga direkta mallar att följa eftersom situationerna kan skilja sig markant åt. De intervjuade poängterade vikten av att samlas och utvärdera utfört arbete, för att veta vad som ska förbättras inför nästkommande situation. Angående frågan om krisgrupperna fått kritik efter avslutat arbete svarade man på Skola 1 att det hade man inte, medan de på Skola 2 sade att det alltid förekommer i någon form.