Arbetet syftar till att studera hur den svenska gymnasiekolans läroplaner förändrats över tid i sin syn på eleven, dess lärande och vad målet för dess lärande är. Till de senaste tre läroplanerna för gymnasiet adderas de två statliga utredningar. Beställda av den borgerliga alliansregeringen 2006 och den socialdemokratiska föregående regeringen. Vilket ger dels en mer aktuell bild av synen på en ny läroplan, men även ger en bild av den kommande nya läroplanen för gymnasieskolan. För att sätta denna förändring i en kontext matchas materialet till teorier om det moderna samhällets övergång till det postmoderna, samt förändringen av synen på kunskap och lärande denna övergång medför. Arbetet visar på en stor överensstämmelse mellan de studerade dokumenten och teoretikernas beskrivning av förändringen. Tydliga utvecklingslinjer kan följas angående den omvärldsbeskrivning samt syn på individ, lärande och kunskap som dokumenten ger uttryck för. Dock utgör den av ga alliansen beställda utredningen ett undantag. Då den i fokus och utformning avsevärt skiljer sig från de övriga dokumenten, vilket försvårat analys och jämförelse. Gymnasieskolans läroplaner kan sammanfattningsvis sägas i hög grad ha följt med i förändringen, om än med viss tidsförskjutning.