Abstract

Målet för den naturvetenskapliga undervisningen är att ge eleverna kännedom om och förståelse för grundläggande begrepp och sammanhang. Fotosyntesen är en avgörande förutsättning för liv. För att förstå hur ekosystem hänger ihop krävs en förståelse för att atomer varken nybildas eller försvinner utan att alla processer innebär att atomerna är de byggstenar som används om och om igen. Denna insikt hos enskilda individer kan vara avgörande för hur mänskligheten lyckas hantera globala miljöproblem i ett större samhällsperspektiv.

Undersökningsgruppen består av 24 elever i årskurs 8. De fick inledningsvis formulera sig skriftligt om hur de tänker kring materiaomvandling i samband med fotosyntes och förbränning. Under 5 veckor fick de följa ett slutet kretslopp, samtidigt som de undervisades om materiaomvandling i samband med fotosyntesen. Eleverna deltog i en strukturerad halvklassdiskussion runt ett slutet kretslopp. Frågeställningarna behandlade vanliga vardagstankar och de baserades på några av de svårigheter som finns för fördjupad förståelse för fotosyntesen enligt NO-didaktikforskaren Björn Andersson. Undersökningen avslutades med att eleverna återigen fick formulera sina tankar skriftligt.

Undersökningens resultat verifierar övrig didaktisk forskning som pekat på svårigheter att förstå materiaomvandling. De undersökta eleverna visade inte upp det molekylbegrepp som innebär att samma atomer som ingår i en process återfinns som produkter efteråt.

Studien pekar också på att elevernas kvalitativa förståelse hänger samman med hur undervisningsstoffet presenteras. Varje individ lever i sin unika verklighet. Dessa elevers förståelse verkar fördjupas när de upplever en verkligt kvalitativ skillnad mellan förförståelsen och den undervisning som presenteras. I annat fall läggs nya fakta till gamla strukturer och eleven har lärt sig något annat än det som pedagogen avsåg att förmedla