Denna studie beskriver hur elever från skolår fem till gymnasiets första år erfar slutbokstaven s i engelska ord. Den metod som använts i studien är learning study med parallella lektioner (Holmqvist, M., Gustavsson, I. & Wernberg, A., in press). Studien genomförs med en variationsteoretisk utgångspunkt (Holmqvist, 2004), vilket innebär att ett särskilt fokus riktas på lärandeobjektets kritiska aspekter, det vill säga vad som måste urskiljas för att förståelse uppnås av ett fenomen. Dessutom studeras om och hur eleverna erbjuds att urskilja dessa, om de kan eller erbjuds urskilja flera aspekter simultant (samtidigt) samt vilken form av variation som elevernas uttryckta erfarande visar. Studien tar sin utgångspunkt i vad eleverna erfar, något som analyseras utifrån en fenomenografisk ansats. Därefter planeras en lektion grundad i analyser av dels videoobservationer efter de inspelade lektionerna och dels elevernas resultat vid de test som genomförts, vilka fokuserar på förekomst av slutbokstaven s i följande former: sammandragen form, plural, tredje person singular presens, genitiv samt självständiga possessiva pronomen. Resultaten pekar på att sammandragen form samt självständiga possessiva pronomen är kritiskt att förstå för elever i främst skolår fem, men därefter tycks det som om eleverna har god förståelse av sammandragen form (’s) medan de avseende självständiga possessiva pronomen visserligen har en känsla för vad som är korrekt men inte kan berätta varför sådana ord kan sluta på s. Avseende plural-s tycks detta vålla stora problem, bland annat på grund av ord som i svenska är singular men i engelska motsvaras av plural form. Det är enklare för eleverna att urskilja när det ska vara ett s på verbet efter tredje person singular.

I varje område analyseras vilka de kritiska aspekterna är för lärandeobjektet. Vi har till exempel sett att majoriteten av eleverna tror att verbändelsen –s enbart/främst talar om vilken form verbet har (presens eller imperfekt). Resultaten visar vad som krävs för att förstå –s i olika former och vad detta innebär för undervisningen.