Syftet med studien är att undersöka rektorers och pedagogers syn på elevassistentens yrkesroll i förskola och grundskola.Genom kvalitativa intervjuer, i en kommun, har jag undersökt om elevassistentens kompetens är kopplat till elevens behov och om det ges förutsättningar för specialpedagogiskt stöd som handledning till elevassistenter. Skolan har en skyldighet och ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter i skolan. Under 1990-talet ökade antalet elevassistenter i skolan med 140 procent, räknade i hela tjänster och samtidigt ökade elevantalet med 8 procent. Förklaringen till denna dramatiska ökning kan vara att fler integrerade verksamheter där elevassistententens huvudsakliga arbetsuppgift är att arbeta med att integrera eleverna i denna. Litteraturgenomgången i mitt arbete belyser, genom tidigare forskning, att elevassistenterna får för krävande uppgifter och att det är problematiskt att den minst utbildade personalen ska tillbringa den största tiden med de mest krävande eleverna. Vidare pekar forskningen på att det är viktigt för elevassistenten att få handledning av specialpedagogen för att man ska kunna vara professionell i sitt yrkesutövande. Sammanfattningsvis pekar resultatet i studien på att rektorerna försöker hitta elevassistenter med rätt kompetens efter elevens behov medan övervägande del av pedagogerna anser att arbetsledningen inte utgår efter elevens behov vid tillsättandet av en elevassistent. Vidare pekar resultaten på att elevassistentens personliga lämplighet är minst lika viktig som utbildning och erfarenhet.