Syftet med denna studie är att synliggöra hur pedagoger planerar sagostunder och hur de arbetar med sagor i förskolans verksamhet. Även pedagogernas förhållningssätt till sagor och språk undersöks, samt vilka konsekvenser det får för barnets språkliga utveckling. Forskningsbakgrunden belyser hur samtal genom sagan på olika sätt främjar barns språkliga utveckling. Pedagogens roll av att bemöta och förhålla sig till sagan och språket är av stor betydelse. Även vad läroplanen för förskolan tar upp om att arbeta med barnens språkutveckling. Metoder som använts i vårt genomförande av undersökningen består av två kvalitativa pedagogintervjuer och observationer, utförda i två olika förskolor. I resultat delen presenteras resultat av det analyserade materialet som vi fått från våra observationer och intervjuer. Resultatet i vår undersökning visar att pedagogerna har ett medvetet förhållningssätt i att arbeta med sagor och språk. De integrerar sagor vid fler tillfällen under dagen och inte bara vid planerad sagostund. Böcker är något som pedagogerna bearbetar på olika sätt med barnen som t ex genom återberättande, måla och dramatisera. Diskussions del belyser pedagogernas respektive våra och teoretikernas uppfattningar om vad användandet av sagor stimulerar barns språkutveckling