Läroplanen för grundskolan och förskoleklassen menar att det är viktigt att eleverna förhåller sig kritisk till fakta och lär sig inse att olika val medför konsekvenser. Gunilla Svingby anser att kritiskt tänkande bör genomsyra all undervisning i skolan vilket författarna i detta arbete håller med om. Kritiskt tänkande bör inte isoleras till enbart källkritik utan skall ses som en viktig del i undervisningen för att tillägna sig viktig kunskap för framtiden.

Trots att författarna sökt med ljus och lykta har dessa funnit näst intill ingen forskning alls som belyser lärares arbetssätt och hur man kan arbeta för att vidareutveckla detta hos elever.

Det kan tyckas som att ämnet är högaktuellt i samhället och det kan tyckas att det är av stor vikt att uppmärksamma detta i ett examensarbete.

Historien ger en bild av hur ett kritiskt tänkande har fört människans utveckling framåt och det kan tyckas vara en viktig del för att tillägna sig kunskap. Ett historiskt svep från antika Greklands filosofer till Descartes och Frankfurtskolan målar upp en bild av hur ett kritiskt tänkande har vidareutvecklats och påverkat samhället under århundrades lopp.

Ennis Robert H menar att det kritiska tänkandet kan ses som ett verktyg som kan plockas fram då det behövs. Paul Richard hävdar att det finns två olika sorters kritiskt tänkande. Pihlgren Ann pekar ut det sokratiska samtalet och en väg för läraren att gå då denne önskar vidareutveckla det kritiska tänkandet hos sina adepter.

Undersökningen bygger på pedagogiska samtal och kan liknas vid deliberativa samtal. Studiens syfte är vidare att ta reda på hur fyra lärare verksamma vid två olika skolor ser på kritiskt tänkande. Författarna granskar även lärarnas prov och skriftliga anvisningar.

Resultatet visar att lärare i huvudsak och i enlighet med läroplanen anser att kritiskt förhållningssätt är en viktig del av undervisningen.

Ämnesord: Kritisk tänkande, kunskap, historiska synsätt, demokrati, värdegrund och framtiden