Abstract

Dansen har funnits lika länge som människan och den fyller flera viktiga funktioner. I det här arbetet tas en rad positiva effekter av dansen upp. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken inställning lärare i idrott och hälsa har till dans. Med inställning så menas kunskap, färdighet och attityd till dans och om deras inställning till dans påverkar hur mycket de använder sig av dans i undervisningen. En kvantitativ undersökning har genomförts med hjälp av enkäter för att få svar på problemformuleringen. Enkäten skickades ut till lärare i idrott och hälsa på högstadiet i alla landskap i Sverige för att få en stor spridning på undersökningen. I studiens teoretiska bakgrund belyses dansen ur ett historisk, socialt och psykologiskt perspektiv. Dessutom presenteras dansens effekter för rörelsesinnet samt vad som står om dans i styrdokumenten.

Resultatet visar att dansundervisningen får begränsat med tid i skolorna. Majoriteten av lärarna i idrott och hälsa tycker inte att dans är roligt men anser att dansen har en viktig roll i skolan. Det framkommer att idrottslärarna anser sig ha otillräckliga färdigheter inom dans. Några slutsatser som kommer fram i diskussionen är att om eleverna och lärarna i idrott och hälsa ska tycka det är roligt med dans så måste dansundervisningen hänga med i utvecklingen och lärarna i idrott och hälsa skall inte vara rädda för att lyfta in nya stilar och ny musik. Resultatet av undersökningen visar att en fortbildning för lärare i idrott och hälsa inom dans är nödvändig för att höja kvaliteten, intresset och användandet.