Inom den offentliga verksamheten finns alltid budgetproblematiken dvs. att behoven alltid är

större än de befintliga medlen. Därför måste alltid prioriteringar göras. Infrastruktur i Sverige

delas upp i två grupper – riksväg , länsväg och kommunväg. Ansvaret för riksvägarna samt

länsväg åligger staten oberoende var i landet de ligger. Kommunvägar ansvarar kommunerna

själva för. De ansvarar för byggnation, reparation samt underhåll av infrastrukturen.

Kommuner och företag vill alltid att infrastrukturen i deras närområde ska fungera bra och

därmed också ligga högt på prioriteringslistan, så att problemen åtgärdas fortast möjligen. I

och med statens snäva budget försöker kommuner och företag hitta nya alternativa lösningar.

En välfungerande infrastruktur medför många positiva effekter för en kommun och därför är

de viktiga att stödja och hjälpa så projekten blir av men framförallt att de tidigareläggs.

Ett alternativ som vi behandlar i denna uppsats är förskottering och detta har vi tittat närmare

på i Trelleborgskommun. Förskottering innebär att kommunen lånar ut pengar till staten. Det

skrivs ett avtal dem emellan om summa och avbetalningsplan.

OPS är en annan lösning vi tittade på där det är en offentlig-privat-samvekan vid finansiering

av infrastruktur. Där använde vi oss av Kristianstad kommun och tittade även på olika projekt

från England där denna lösning har använts flitigt. Vidare har vi även redogjort för de olika

statliga och mest traditionella sätten att finansiera infrastruktur i Sverige.

Teorierna vi har kopplat uppsatsen med är främst intressentteorin och agentteorin.

Dock kan staten aldrig delegeras bort ansvaret för riks- och länsvägar utan de behandlade

finansieringsformerna är endast ett medel till att påskynda processen