I det här arbetet har GastroNovums projekt Smakskolan som bygger på sapere-metoden utvärderats. Projektet sträckte sig över två terminer där två klasser på en skola i Hässleholms kommun deltog. Projektet startade när eleverna gick vårterminen i skolår ett och avslutades när de gick höstterminen i skolår två.

Ordet sapere betyder att smaka och att kunna. Att hitta rätt ord för att beskriva hur något smakar, luktar eller känns är inte lätt, det är bland annat detta som sapere-metoden handlar om och vill lära ut. Metoden utvecklades av fransmannen Jacques Puisais som ville motverka den smaklikriktning som han menar har infunnit sig i västvärlden idag.

Syftet med studien var att undersöka om Smakskolan är användbar som pedagogisk och didaktisk lärandemodell enligt tidigare forskning och enligt lärare och pedagoger, och om elevernas inställning till skolmåltiden, respektive intresse för mat och matvanor har förändrats efter deltagandet i Smakskolan. I syftet rymdes även att undersöka om det är möjligt att integrera Smakskolan med undervisningen i andra ämnen än hem- och konsumentkunskap, samt om Smakskolan har haft någon betydelse för elevernas förmåga att uttrycka sig verbalt och skriftligt.

I projektet deltog fyra pedagoger där kvalitativa intervjuer ligger till grund för utvärderingen. Resultatet visade att både de deltagande pedagogerna och eleverna ansågs ha utvecklats mycket under den period då Smakskolan har pågått. Elevernas intresse för mat och matvanor ansågs också ha ökat och det hade skett en positiv utveckling av deras förmåga att uttrycka sig både verbalt och skriftligt enligt pedagogernas bedömning.