Syftet med föreliggande uppsats var att belysa hur tre utvalda kommuner, Helsingborg, Vellinge och Klippan, har tolkat styrmodellen Balanced Scorecard (BSC) i kommunal verksamhet. Uppsatsen baseras i huvudsak på intervjuer med tjänstemän på ledande nivå inom de tre kommunerna. Den teoretiska utgångspunkten har varit Kaplan & Nortons Balanced Scorecard, där teorin jämförts med hur ledningen inom kommunerna tolkat modellen från den privata sektorn. BSC är ett flerdimensionellt styrverktyg, bestående av fyra perspektiv; finansiellt, kund-, process- och lärandeperspektivet. Modellen är ursprungligen gjord för att användas inom vinstdrivande företag, och måste således omarbetas för att användas inom kommuner. Resultatet av studien pekar på att även om kommunerna tolkat samma ursprungsmodell BSC från Norton & Kaplan, så har anpassningen och tolkningen varierat. Detta har lett fram till att skillnaderna är större än likheterna mellan kommunerna när det gäller tolkningen av modellen. De största skillnaderna ligger i hur perspektiven har tolkats och specialiserats. En anledning till detta kan vara att det inte finns någon standardiserad modell för hur BSC skall tolkas inom kommunal verksamhet.