Varje barn som har ett annat modersmål än svenska ska få möjlighet att utveckla sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål (Skolverket 2005). Med utgångspunkt från läroplanens uppdrag (Lpfö 98) undersöks genom en kvalitativ studie hur barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål i förskolan och i vilken utsträckning det sker på två förskolor. För att få insikt i hur och varför verksamheten bedrivs som den gör på förskolorna belyses även informanternas syn på betydelsen av att barn får utveckla sitt modersmål. Studiens undersökning visar att de angivna mål enligt Lpfö 98 inte uppnås för de barn som inte får modersmålsstöd från modersmålslärare på de berörda förskolorna. En av förskolorna erbjuder inte överhuvudtaget barnen modersmålsstöd från modersmålslärare medan den andra förskolan erbjuder stöd för de barn som har arabiska, albanska, kurdiska och bosniska som modersmål. Såväl informanternas svar som litteraturgenomgången visar på att modersmålets existens i förskolan styrs av kommunens resursfördelning. Samtliga informanter anser att modersmålets huvudsyfte är att hjälpa barnet med språkutvecklingen i det svenska språket och informanterna på en av förskolorna anger att modersmålet även har en emotionell betydelse som länk till familj och släkt.