Syftet med undersökningen är att se vilka kunskapssyner två aktuella läromedel förmedlar. Uppsatsen utgår från en kvalitativ undersökning där två olika läromedel i svenska för grundskolans senare år granskats och jämförts. Undersökningen visar att båda läromedlen bygger på en funktionalistisk språksyn, där språk och innehåll i sin praktiska användning utgör en helhet. Läromedlen skildrar också en kunskapssyn som bygger på att kunskap ska byggas utifrån elevernas tankar och reflektioner i dialogiska samspel och i funktionella sammanhang. Elever måste utgå från sin egen erfarenhetsvärld för att kunna tillgodogöra sig kunskapen och båda läromedlen betonar vikten av processen i skrivarbetet. Det visar en kunskapssyn där kunskap inte är ett färdigt objekt elever tar till sig, utan att kunskap byggs upp i skapandet, processen. Utifrån tanken om svenskämnet som ett kunskapsobjekt eller ett färdighetsobjekt, har studien visat att det ena inte utesluter det andra i läromedlens upplägg, utan att det fungerar som en helhet. Läromedlen möter styrdokumentens riktlinjer för skolans uppdrag och har därmed en aktuell syn på kunskap. Båda läromedlens utformning och innehåll, som syftar till att ge både språket och litteraturen en central roll och en utgångspunkt i arbetet, möter läromedlens skrivna intentioner.