I den här uppsatsen jämförs hur tre olika barn- och ungdomsboksförfattare skildrar historisk tid, i det här fallet 1600-talet och häxprocesserna. Författarnas användning av miljö, karaktärer och berättarteknik för att berätta om dessa händelser analyseras utifrån en narratologisk synvinkel. I uppsatsen undersöks även bilden av häxan och texternas motiv studeras. Slutligen granskas författarnas syn på dåtiden och deras syfte med berättelserna. Teorierna i uppsatsen har hämtats från bland andra litteraturvetaren John Stephens och historikern Peter Aronsson.

Slutsatserna är att Maj Bylock, Bo R Holmberg och Olov Svedelid vill berätta både om dåtiden och nutiden. De vill att läsaren ska få nya kunskaper om en historisk händelse, i det här fallet häxprocesserna. Samtidigt vill de att läsaren ska lära sig något om sig själv. Det finns mycket som är gemensamt för de tre berättelserna men det finns även mycket som skiljer dem åt. De har valt att beskriva häxprocesserna utifrån olika aspekter, med olika fokus och tyngdpunkter. Holmberg frågar sig varför ett barn deltar i häxförföljelserna och drar paralleller med nutiden. Svedelid vill berätta om utsatta gruppper och orättvisor, men också berätta om en pojke på äventyr. Bylock vill berätta om trolldom och övernaturligheter, men också om en ung flicka som söker sin identitet.