Föreliggande uppsats är en komparativ studie av svenska läroböcker i historia för gymnasieskolan mellan åren 1933 – 2007. Syftet är att belysa hur synen på Tyskland har förmedlats under perioden. Vid analysen av primärmaterialet har följande fyra infallsvinklar använts: första världskrigets orsaker, Versaillesfreden, Tyskland som modernitet och Tyskland i framtiden. Analysen är gjord med en hermeneutisk utgångspunkt.

Av resultatet framgår störst likheter vad gäller läroböckernas beskrivning av Tyskland som modernitet. I framställningen av första världskrigets orsaker, Versaillesfreden och Tyskland i framtiden fanns stora skillnader mellan läroböckerna. De tidiga läroböckerna förmedlade en positiv syn på landet, läroböcker under 1960-tal och 1970-tal förmedlade en negativ syn medan läroboken från 1992 var positiv. Övriga läroböcker hade en relativt neutral beskrivning. Resultatet visar också att samtliga läroböcker är påverkade av sin samtid. De tidiga läroböckerna skrevs då synen på Tyskland var positiv. Böckerna från 1960-talet påverkades av andra världskriget och Förintelsen, läroboken från 1983 av kalla kriget och läroboken från 1974 av både andra världskriget och kalla kriget. Läroboken från 1992 färgades av Tysklands återförening. I läroböckerna från 1995 och framåt fick Tyskland minskat utrymme då den klassiska nationalstaten blivit ointressant och andra hot uppstått i världen.