Uppsatsen beskriver tre musiklärares syn på förutsättningar att skapa musik i grundskolan. De har intervjuats med stöd av en intervjuguide som har försätts med öppna huvudfrågor och följdfrågor för att stimulera informanterna till att ge målande beskrivningar och exempel. I svaren redogör de för sina uppfattningar om musik, musikskapande, aktiviteter och skapandeprocesser, misslyckanden, gruppen och behov i grundskolan. De har även i en enkät angivit vilken musiklärarutbildning de har, antal undervisningsgrupper, lektionstid, lokaliteter, antal instrument, IT-utrustning och inspelningsmöjligheter på respektive skola. För att få inblick i musikskapandets förutsättningar i grundskolan, har jag även studerat styrdokument, litteratur och tidigare undersökningar. En tidigare undersökning (Nilsson, 2002) föreslog fortsatt forskning kring vad som underlättar och stimulerar musikskapande, vilket jag tycker att jag tangerar när jag visar förutsättningarna för musikskapande. Musikskapandet har olika skepnader och ser inte ut som man tror alla gånger. I grundskolan kan musikskapande vara så enkelt som upprepandet av två toner, eller lika komplicerat som uppsättandet av stora resurskrävande musikaler. Anmärkningsvärt är att även grundskolor som specialiserat sig på musik, saknar optimala förutsättningar.