Syftet med detta studium var att undersöka om det fanns skillnader i förmågan till identifikation och konfidensbedömningar för röstigenkänning och ansiktsigenkänning relaterat till yrkeserfarenhet och erfarenhet av identifikationsuppgifter. Undersökning genomfördes som ett experiment med två grupper. Experimentgruppen (N=27) bestod av yrkesverksamma poliser, väktare, larmoperatörer och kriminalvårdare. Kontrollgruppen (N=27) utgjordes av försökspersoner som saknade yrkeserfarenhet av identifikationsuppgifter. Resultatet visade att det fanns en signifikant interaktionseffekt mellan de två identifikationsuppgifterna (röstigenkänning vs. ansiktsigenkänning) och de två grupperna. Experimentgruppen visade sig ha signifikant bättre identifikationsförmåga för röster. Experimentgruppen var också signifikant mer underkonfidenta för röstigenkänning jämfört med kontrollgruppen.