I uppsatsen granskas det hur den nazityska utrotningspolitiken under andra världskriget framställts i läroböcker för historia som riktar sig mot grundskolans senare år och gymnasiet. Här undersöks även hur regeringens informationsinsats Levande historia som genomfördes 1998 påverkade framställningen av den nazityska utrotningspolitiken i läroböckerna. Vidare ställs denna framställning mot framställningen av de folkmord som begicks i det kommunistiska Sovjetunionen under Stalins regim tid. Sexton läroböcker undersöks för att hitta svar på frågeställningarna och här används både en kvalitativ och en kvantitativ metod. Resultatet visar att framställning och utrymme när det gäller den nazityska utrotningspolitiken har gått från inget utrymme alls i den första undersökta läroboken, till att få en väldigt framträdande roll i de senaste årens läroböcker. Det visar även att projekt Levande historia inte hade den stora genomslagskraft när det gäller utrymme och framställning av den nazityska utrotningspolitiken som det kan tänkas, utan att den nazityska utrotningen fått en mer och mer framträdande roll över tid. Resultatet av undersökningen visar även hur folkmorden i Sovjetunionen under Stalins regim fått stå i skuggan av förintelsen i läroböckerna, men att även detta fått en mer framträdande roll i läroböckerna över tid.