Uppsatsen har skrivits i syftet att jämföra pedagogers avsikter i sin språkliga kommunikation med pojkar och flickor med deras faktiska agerande i klassrummet. Tanken var även att med denna jämförelse synliggöra den eventuella diskrepansen mellan pedagogers avsikter och deras handlingar. För att undersöka detta har systematiska observationer och semistrukturerade intervjuer med tre pedagoger, som undervisar i skolår 4-6, genomförts. Då både observationer och intervjuer gjordes gavs ett nyanserat resultat till bearbetningen av problemformuleringen: Hur tänker pedagoger om sin interaktion med elever ur ett genusperspektiv? Hur kommunicerar pedagoger med elever ur ett genusperspektiv? Hur förhåller sig ovanstående två frågeställningar till varandra? Resultatet av observationsstudien visade på relativt stora skillnader mellan de tre observerade pedagogernas kommunikation med pojkar och flickor. Det totala resultatet visade att av pedagogernas interaktioner i klassrummet riktade sig 44 % till flickor och 56 % till pojkar. I analysen jämförs resultaten med de kompletterande intervjuerna vilket gör att det i diskussionen framträder en bild av att pedagogerna upplever det som att de behandlar flickor och pojkar lika i klassrummet men att detta inte stämmer överens med deras faktiska handlande. Uppsatsen avslutas med slutsatsen att en medvetenhet kring genusfrågor inte garanterar ett genusmedvetet agerande.