Corporate Social Responsibility (CSR) har blivit mer uppmärksammat på senare tid, dels genom stor medial uppmärksamhet och dels för att organisationerna har blivit mer medvetna om att intressenterna inte enbart efterfrågar redovisning av finansiell information. CSR kan delas in i tre olika områden: socialt, etiskt och miljö, dessa omfattar organisationens helhet. Redovisning av CSR kan benämnas som sociala upplysningar. Denna redovisning kan se olika ut på grund av olikheter mellan offentlig och privat sektor.
CSR fångade vårt intresse i och med dess aktualitet. Tidigare studier av CSR är ofta genomförda inom den privata sektorn. Vi valde därför att granska Sveriges kommunala sektor. Vårt syfte med uppsatsen är att förklara variationen av sociala upplysningar i svenska kommuners årsredovisningar. Utifrån teorierna legitimitetsteorin, intressentteorin och institutionell teori har vi utformat olika hypoteser.
Vi har genomfört en totalundersökning av Sveriges 290 kommuner. Vid granskning av kommunernas årsredovisningar har vi haft en checklista till vår hjälp. För att kunna få en bättre översikt av vår data om sociala upplysningar, har vi delat in checklistan i tre områden, vilka är medarbetare, etik och miljö. Informationen från checklistan har sedan analyserats med hjälp av bivariata och multivariata tester. Testerna har genomförts för att pröva våra hypoteser och se om det finns faktorer som påverkar kommunernas redovisning av de sociala upplysningarna.
Resultatet av analyserna visade på samband mellan de sociala upplysningar kommunerna redovisar och storlek, skattesats, kommunkategori, politisk majoritet samt kommunens ekonomi.