Att söka arbete idag kan vara en komplicerad och frustrerande process. Mycket vikt ligger i vem du är som person och inte bara i vilka meriter eller vilken utbildning du har. Det finns dessutom olika förutsättningar för dig att bli anställd beroende på vilken grupp i samhället du tillhör. För arbetsgivarna ligger det både tid och pengar i att skaffa nya medarbetare. Dessutom är det viktigt att hitta rätt person till jobbet då det kan bli kostsamt att anställa ”fel”. Rekryteringsprocessen är något som påverkar både individen och företagen, men även hela samhället. Det är trots allt här besluten tas om vilka som hamnar inom respektive utanför arbetsmarknaden. Denna utsållning börjar redan i platsannonserna där man utöver utbildning och meriter även beskriver vilka personlighetsdrag den arbetssökande bör ha.

Mitt syfte med denna uppsats är således att analysera personlighetsuttrycken i platsannonser och genom det öka förståelsen för vem som är attraktiv på arbetsmarknaden och vem som inte är det. Mitt empiriska material har bestått av platsannonser som jag arbetat med enligt den kvantitativa modellen. Jag har även genom kvalitativa intervjuer och enkäter med arbetsgivarna fått deras bild av vad personlighetsuttrycken betyder och har sedan diskursivt analyserat meningen bakom dessa uttryck. Genom en diskursanalys vill jag framförallt se på hur vårt språk bildar sociala strukturer och undersöka dessa ur en social och historisk kontext. Vårt språk säger något om hur vi uppfattar världen, men med språket konstruerar vi samtidigt vår omvärld och vår verklighet. Jag vill se på vad det är man letar efter när man använder vissa personlighetsuttryck och varför man använder just dessa uttryck idag, men även undersöka hur själva användandet av personlighetsuttrycken kan påverkar samhället och hur samhället påverkar användandet av specifika uttryck.