Behovet av reglering av relationerna mellan ledningen/bolagsorganen och ägarna i aktiebolag har fått en allt större betydelse till följd av den ökande internationaliseringen. Synen på de etiska reglerna har förvrängts. Skandalerna har duggat tätt i hela världen och förtroendet för företagsledningarna har minskat kraftigt. Naturligtvis utgör svenska företag inte något undantag. För att motverka dessa strömningar har lagar och regelverk om ökad intern kontroll stiftats. Från och med den 1 juli 2005 skall alla större bolag på Stockholmsbörsen tillämpa den svenska Koden för bolagsstyrning. Enligt Koden skall styrelsen avge en rapport om den interna kontrollen.

Målet med uppsatsen var att förklara vilka faktorer som eventuellt påverkar internkontrollrapportens omfattning, utformning och ambition i rapporteringen. De teorier som har använts för att belysa sambanden är agentteori, positiv redovisningsteori och institutionell teori.

Datainsamlingen genomfördes genom dokumentstudier av internkontrollrapporter i bolagens årsredovisningar. Undersökningen omfattade totalt 45 företag som är noterade på Stockholmsbörsens A-lista.

Undersökningen visade att ambitionen i internkontrollrapporter kan öka dels om det finns en särskild granskningsfunktion (internrevision), dels om ägarstrukturen är splittrad.

Däremot kunde inga av de valda faktorerna förklara internkontrollrapportens omfattning eller utformning.