Syftet med denna studie är att på gymnasieskolor undersöka vad elever och lärare anser att begreppet grammatik innefattar, om man behöver lära sig grammatik, hur lärare och elever beskriver att de arbetar, samt hur eleverna vill arbeta. I forskningsbakgrunden redovisas olika definitioner av begreppet grammatik, den yttre grammatiken, och den inre grammatiken. Vidare redogörs för vad styrdokumenten säger om teoretisk kunskap, dialogens och interaktionens betydelse och även olika synsätt på grammatikundervisningen i skolan. I undersökningen används kvantitativ metod i enkätform. Resultaten visar att både lärare och elever definierar begreppet grammatik som läran om språkets byggnad, det vill säga regelverket, och att gymnasieeleverna vill ha grammatik i skolan. De vanligaste arbetssätten är att arbeta i perioder, ta upp de begrepp läraren anser eleverna vara i behov av och att integrera grammatiken i undervisningen. De sistnämnda alternativen kan vara förklaringen till att grammatiken blir osynliggjord. De flesta av eleverna i studien är dock nöjda med hur de arbetar och en relativt stor del av dem har inte några önskemål om andra arbetssätt.