Studiens syfte har varit att undersöka vilket behov lärare på gymnasieskolan upplever sig ha av stöd från specialpedagogen när det gäller handledning, utveckling och undervisning. Detta gav också en bild av gymnasielärarnas uppfattning om begreppet särskilt stöd, specialpedagogens arbetsuppgifter samt väckta reflektioner. Studien är av kvalitativ art och datainsamlingsmetoden är intervjuer och fältobservationer av delvis etnografisk karaktär. Åtta gymnasielärare har intervjuats. Analysarbetet var fenomenografiskt och innebär att lärarnas uppfattningar om sitt eget behov av specialpedagogens kompetens beskrivs och presenteras i form av uppfattningskategorier. Dessa utgör också huvudresultatet i studien. Kategorin ”Specialpedagogens arbetsuppgifter” speglar vad lärarna känner till om specialpedagogens olika arbetsuppgifter. I ”Tankar om särskilt stöd” beskrivs hur lärarna tänker kring begreppet särskilt stöd. ”Den reflekterande praktikern” tar fram olika aspekter kring hur lärarna under samtalen reflekterade över sig själva i sin lärarroll.

Slutsatserna i studien är att lärarna på den undersökta skolan inte upplevde sig ha något behov av handledning av specialpedagogerna när det gällde skolutveckling men tog emot råd och tips på hur de kunde stötta elever i behov av särskilt stöd. De sa sig uppfatta specialpedagogens kompetens som något viktigt när det gällde att hjälpa enskilda elever att nå uppsatta mål och betygskriterier. Begreppet särskilt stöd ses av lärarna ur ett starkt individperspektiv. Lärarna ser behovet av stöd som ett problem som finns hos eleven och de förutsättningar varje elev har. Lärarna reflekterade också över sin egen undervisning och sin roll som lärare.