Syftet med uppsatsen är att utifrån ett textanalytiskt synsätt problematisera skönlitteraturens roll som underlag för diskussioner om livsfrågor och identifikation. Eftersom syftet ställer två olika synsätt mot varandra, analytiskt tänkande och identifikationsläsande, blir uppsatsen tudelad. Med utgångspunkt från narratologin görs först en textanalys på två ungdomsroma-ner. Fokus ligger på karaktärsuppbyggnaden med berättarröst, fokalisering samt karaktärer-nas inre och yttre som centrala begrepp. Relevanta delar av denna karaktärsanalys används sedan som utgångspunkt i den övergripande diskussionen. Denna diskussion utgår från kapit-let ”Skönlitteraturen i skolan” där teorier som sätter läsarens tolkning och upplevelse i cent-rum redovisas. Forskarna som tas upp menar att en identifikation med karaktärerna i den läs-ta skönlitteraturen både underlättar förståelse av romanens budskap samt bidrar till ökad självkännedom och kunskap om andra människor. Relevanta delar ur kursplanerna för ämnet svenska i både grundskolan och gymnasieskolan refereras under samma huvudrubrik.

I den övergripande diskussionen ställs sedan uppsatsens båda delar mot varandra. De slutsat-ser som dras utifrån analyserna är att vissa problem kan uppstå som en lärare bör vara med-veten om. De tomrum som finns i skönlitterära texter kan leda till att eleverna uppfattar ro-manen på olika sätt, vilket ställer krav på lärarens anpassningförmåga. Identifikationen kan också bli ett problem. I de två analyserade romanerna finns det till exempel bara fyra figurer i rätt ålder som bidrar till en positiv identifikation. Slutligen poängteras att skönlitteraturen kan användas till många bra diskussioner, dock kunde dessa tjäna på att litteraturen ibland kon-fronteras på ett mer textanalytiskt sätt.