Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter är ett av våra vanligaste funktionshinder. I Sverige finns det ett hundra- tusentals personer som dagligen upplever svårigheter i mötet med skriftspråket. Vårt syfte med denna uppsats är att belysa sex dyslektikers livssituation och upplevda bemötande i tre generationer.

Vi vill även belysa hur forskningen framsteg har påverkat livet för dessa dyslektiker. I litteratur delen behandlas forskningens utveckling, tidigare forskning, självbild, diagnos och upplevelser.

Uppsatsen bygger på semistrukturerade intervjuer med sex personer i olika åldrar som alla hade diagnosen dyslexi. Resultatet av vår uppsats visade att livssituationen har ändrats markant under tre generationer. Skolan har fått ökade kunskaper och förståelse för dessa dyslektikers svårigheter. Resultaten tyder på att i framtiden kan personer med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter ha samma förutsättningar som personer med glasögon.