Syftet med studien var att synliggöra skolpolitikers uppfattningar om en
skola för alla. Två skilda synsätt på elever och elevers svårigheter belyses
inom den specialpedagogiska forskningen; individuellt/kategoriskt perspektiv
och socialt/relationellt perspektiv. Dessa synsätt är varandras motsatser
avseende om det är eleven eller skolans organisation och undervisning som
ses som problembärare. De båda synsätten får konsekvenser för den
specialpedagogiska organiseringen. Det traditionella sättet att möta elevens
svårigheter i skolan har varit specialundervisning, där särskild träning,
speciella åtgärder och kategorisering/särskiljning av elever varit
framträdande. Målet idag är i stället att skapa en skola för alla - en
inkluderande skola.
Studien var kvalitativ och bestod av sex intervjuer med skolpolitiker.
Resultaten i studien visar att skolpolitikernas uppfattningar avseende
förhållningssätt och bemötande överensstämmer med hur en inkluderande
skola framställs i styrdokumenten. Däremot framgår av resultatet att
skolpolitikernas uppfattningar om elever och elevers svårigheter samt
organiseringen av den specialpedagogiska undervisningen, i motsats till vad
som eftersträvas enligt styrdokumenten, till stor del grundar sig i elevens
individuella problematik eller svårigheter.
Enligt vad som framgår i studiens resultat tycks skolpolitikerna vara i behov
av ökad kunskap kring aktuella begrepp inom det specialpedagogiska
området och därtill aktuell forskning. Denna kompetensutveckling skulle
kunna utföras av specialpedagoger, utbildade att ta ett socialt/relationellt
perspektiv på elever i behov av särskilt stöd
2007.