Lakvatten har varierande föroreningsgrad och karaktär. Det bildas då regnvatten perkolerar igenom en deponi. I en deponiverksamhet är lakvattnet den huvudsakliga påverkan på den omgivande miljön. För att begränsa föroreningshalten i naturen behöver lakvattnet samlas upp och omhändertas. Olika tekniker har utvecklats för att rena lakvatten lokalt. En teknik är att använda ett naturligt material som torv för att i första hand reducera mängden metaller och organiska föreningar. Vid Stena Metall AB:s anläggning i Halmstad sker rening av vattnet i den lokala reningsanläggningen. Reningen består av luftning och sedimentering samt ett biofilter bestående av aska och torv (SB).

I detta examensarbete har urlakning av ett antal olika filtermaterial gjorts genom att skaka materialen i 24 h. Även en reningseffektivitetsstudie av filtermaterialet SB har gjorts. Filtermaterialet används i dag som en biobädd och fungerar som det sista reningssteget utav lakvattnet på Stena Metall AB:s anläggning i Halmstad.

I urlakningsstudien skakades varje filtermaterial i 24 h med kranvatten. Några gränsvärden för lakvatten finns inte i dag. ”Ny föreskrift om deponering och mottagande av avfall vid deponier” träde i kraft 2005. Föreskriftens gränsvärden för icke-farligt avfall har används som jämförvärden i denna studie. Resultatet visar att det är en stor skillnad på de olika materialens urlakning. I urlakningen är det endast Bark och Metallbark som överskrider DOC-värdet.

Reningseffektivitetsstudien utfördes genom att skaka SB med fem olika koncentrationer av koppar-, fenol- och PCB-lösningar. Fenol- och PCB-analyser ryms inte inom detta arbete utan presenteras i ett annat arbete inom projektgruppen. I studien har lakvatten och kranvatten med de fem olika koncentrationer använts parallellt och därefter jämförts mot varandra. Materialet har skakats i 24 h. Resultatet visar en god reducering av koppar i både kran och lakvatten. Det sker en reducering av ammoniumkväve i lakvattnet medan det ökar i kranvattnet.