Examensarbetet i sin helhet åskådliggör musikens roll i skolan men vårt syfte är att undersöka om och hur pedagoger använder musiken som redskap för lärande i den övriga undervisningen i skolår 3 och 4. Med den övriga undervisningen syftar vi på all undervisning i verksamheten förutom ämnesundervisningen i musik. Vårt syfte är också att utifrån observationer och en enkätundersökning undersöka om vi kan se om styrdokumentens estetiska intentioner genomsyrar pedagogernas arbete. Vi har observerat fyra klasser samt alla pedagoger som undervisat i klasserna. Pedagogerna har sedan frivilligt fått besvara en enkät. Enkäten har även besvarats av pedagoger från andra skolor för att få ett bredare perspektiv.

Resultatet av vår forskning visar att de flesta pedagoger integrerar musik i undervisningen på ett oreflekterat sätt eftersom integreringen av musik oftast sker då arbetsmaterialet erbjuder det. En oreflekterad integrering av musik visar att styrdokumentens estetiska intentioner faller i glömska för andra ämnen, som anses väga tyngre. Att planera undervisningen utifrån arbetsmaterialet och inte utifrån eleverna sätter eleverna och deras behov och intresse i andra hand. Pedagogerna verkar ha uppfattningen att om de sjunger en sång eller gör något liknande med eleverna så har de integrerat musik och därför arbetar de också utifrån vad som står i gällande styrdokument. I läroplanen och kursplanen för musik står det tydligt att pedagogen ska främja elevers lärande och inlärning genom att använda så många olika arbetsformer och uttryckssätt som möjligt. Musiken används ofta i form av sång och som bakgrundsmusik i språkundervisningen i engelska och i Oä för att eleverna lättare ska ta till sig kunskapen och för att de ska koppla av. Men under idrotten används musik i motsatt syfte, för att öka intensiteten och glädjen hos eleverna.