Syftet med vår uppsats är att förklara vad det är som driver de allmännyttiga ideella idrottsföreningarna in i gråzonen mellan den korrekta och helt felaktiga redovisningen.

Vi valde att göra vår uppsats med hjälp av åtta fallstudier. Vi har utvecklat en egen teori som avser att förklara vilka faktorer som driver allmännyttiga ideella idrottsföreningar in i Gråzonen. Teori har vi utvecklat utifrån Positive Accounting Theory, den institutionella teorin och agentteorin. Från teorin har vi sedan utarbetat sex hypoteser som vi avser att pröva med en empirisk undersökning.

Vi gjorde ett icke-sannolikhetsurval för att få med allmännyttiga ideella idrottsföreningar i urvalet som vi ansåg relevanta för undersökningen. Det innefattade att föreningarna skulle skilja sig gentemot varandra i storlek, medlemsstruktur och grundförutsättningar. Undersökningen omfattar två föreningar från fyra olika typer av idrotter, de är: ishockey, fotboll, golf och orientering.

I slutsatserna har vi kommit fram till att endast en av åtta föreningar som vi undersökte inte befann sig i Gråzonen. Alla de övriga sju gjorde minst en sak som placerade dem där och genomgående för alla föreningarna var att alla gav sina medlemmar fri kost utan att redovisa det på ett korrekt sätt. Endast två av våra sex hypoteser kunde vi finna stöd för. Den första är att stora föreningarna kände mer av trycket utifrån än de mindre och på grund av det inte befann sig lika långt in i Gråzonen. Den andra är att på grund av medvetna val befinner sig föreningarna inne i Gråzonen.