Skillnaden mellan svensk och amerikansk rätt är att, den amerikanska rätten är uppbyggd kring förbudsregler vad det gäller verksamhet utanför revisionsuppdraget. Den svenska rätten tar fasta på revisorns egen förmåga att avgöra vad som är hot mot hans oberoende vid fristående rådgivning och vilka åtgärder han kan vidta för att eliminera dessa. Den amerikanska rätten förbjuder revisorer med revisionsuppdrag att ha fristående rådgivning.

Den svenska revisorn kan idag balansera det flesta hot mot oberoendet vid fristående rådgivning med hjälp av den analysmodell som han har till sin hjälp vid granskningen av oberoendet inför revisionsuppdrag. Analysmodellen stämmer väl med de principer som det nya åttonde EU-direktivet har fastlagt skall gälla för medlemsländerna.

Jag anser inte att den fristående rådgivningen kommer att vara ett hot mot revisorns oberoende. Fördelarna med att samla kompetens under samma tak skulle främja kompetensutvecklingen hos revisionsbyråns medarbetare och göra revisionsrådgivningen mer målinriktad, vilket skulle kunna bidra till att kostnaderna minskar för revisionsklienten. Jag tycker att det är av vikt att lyfta fram att objektiviteten hos revisorn kan ifrågasättas. Revisorn kan ha intressen som inte är direkt synbara när han gör sin analys av oberoendet inför uppdrag.