I läraryrket kommer vi enligt styrdokumenten oavsett om vi arbetar inom förskola eller skola ha som uppdrag att utveckla barns språk. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning lärare har om barns språkutveckling och vilka erfarenheter de menar att barn behöver för att lära sig läsa och skriva samt vad de grundar sina uppfattningar på. Valt fokus var barn i förskolan och grundskolans första år. I litteraturen tas lärandeteorier samt språkutvecklingen fram till barnets läs- och skrivlärande upp. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tio lärare som arbetar på förskolor och i grundskolans tidigare år.

Studien visade att majoriteten av lärarna talar om språkutveckling som något som sker i samspel med omgivningen genom en varierad vardagsanvändning. Respondenterna var medvetna om sin betydelsefulla roll i barns språkutveckling samt att språkstimulering bör ske tidigt utifrån barns olika erfarenheter och hemförhållanden. En positiv språklig miljö, föräldrars engagemang, ha en allmän språkförmåga, förstå betydelsen av att läsa och skriva, känna meningsfullhet samt att uppleva sig själv som läsare och skrivare i samspel är viktiga faktorer för att barnet inte ska tappa motivation och självförtroende under läs- och skrivlärandet. Lärarna i undersökningen verkade överlag ha svårt att tydliggöra en teoretisk grund som låg bakom deras synsätt.