Syftet med vår studie är att undersöka hur elever i skolår 2 upplever läsläxan, det vill säga läsning som hemuppgift. Inledningsvis redogör vi för olika teoretiska utgångspunkter utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Här betonar vi särskilt språkets och kommunikationens betydelse. Därefter belyser vi den aktuella forskningen som tar upp ämnet om hur barn lär sig läsa. Läsinlärning, förförståelse, minne och motivation är centrala begrepp inom detta område.

Genomgående i litteratur- och forskningsavsnitten försöker vi kontinuerligt att kritiskt granska texterna.

Den metod vi använde oss av är kvalitativ eftersom vi genomförde en fallstudie, där vi intervjuade tio elever, fem flickor och fem pojkar.

I vår undersökning kom vi fram till att barnen såg läsläxan som ett sätt att lära. Inte något av de intervjuade barnen ifrågasatte läxan som ett sätt att lära. Däremot ifrågasatte några om det var relevant att träna på något som de redan behärskade. Barnen gjorde ofta läsläxan på egen hand. Föräldrarnas medverkan vad gäller läsläxan var till stora delar sporadisk. De intervjuade barnen tyckte det var mycket viktigt att kunna läsa. Några kunde också se att de i framtiden kommer att ha nytta av sin kunskap.