Språkstörning är ett funktionshinder som inte kan kompenseras fullt ut och som kvarstår genom livet men ändra karaktär över tid. Vårt syfte med denna studie är att undersöka på vilket sätt språkstörningen är ett handikapp för barn i ålder 4 - 16 år i ett socialt och kommunikativt sammanhang.

Studien baseras på intervjuer av pedagoger, specialpedagoger och logopeder. Vi har även undersökt uppfattningen hos föräldrar till barn i språkklass med hjälp av enkäter.

Resultatet av våra intervjuer bekräftar de erfarenheter vi själva har från arbete med språkstörda barn. En språkstörning är ett socialt och kommunikativt handikapp. Våra resultat indikerar även att detta kan föregås av ärftliga faktorer då vi uppfattar att föräldrar hade svårigheter att besvara enkäterna.

Sammanfattningsvis menar vi att barn med språkstörning behöver mycket hjälp av särskilt utbildad personal för att kunna förstå omgivningen och få fler sociala relationer.