I en atmosfär av starka nationalistiska strömningar och en tid med mycket djupgående politiska motsättningar bildades Göteborgs frivilliga motorbåtsflottilj år 1913. Några år senare skulle denna ombildas till en av Sveriges första riksomfattande frivilliga försvarsorganisationer, Sveriges frivilliga motorbåtskår. Uppsatsen syftar till att öka kunskapen om denna relativt okända frivilliga försvarsorganisations tillkomst i en för Sverige ovanligt ”turbulent” politisk period och studera bakomliggande motiv för dess bildande. Analysmetoden kan beskrivas som idé- och mentalitetshistorisk och är till sin karaktär kvalitativ i tolkningen av berörda gruppers intentioner med deras deltagande. Undersökningen redovisas utifrån ett antal kollektiva aktörsperspektiv.

Den empiriska studien, som omfattar perioden åren 1913-1915, klarlägger att den första motorbåtsflottiljen bildades på privat initiativ. Göteborgsflottiljens medlemmars agerande under framför allt tiden fram till första världskrigets utbrott visar på gruppens syfte och agerande att för eget ändamål positivt påverka relationerna till militärledningen. Tillkomsten av den nationella kåren år 1915 förefaller däremot ha skett under inverkan av nationalistiska strömningar och försvarsvilja genom samspel mellan ett flertal aktörer, där såväl privatpersoner, ideella organisationer som militära intressenter fanns med.

Det förefaller troligt att det bland motiven för de män som agerade för skapandet av och deltagandet i den nya organisationen, för det var länge enbart män, fanns ett inte oväsentligt inslag av interaktion mellan tidens gamla och nya manlighetsideal samt viljan att utifrån sin sociala position i samhället och de ideal som den stod för, ta ett betydande individuellt ansvar för samhällets bevarande och skydd. Under influens av dessa värderingar och tidens nationalistiska strömningar bildades en ny frivillig försvarsorganisation, en av de första i Sverige.

Statsmakten, då främst krigsmakten, sökte med hjälp av flottans personal på ett tidigt stadium kontrollera organisationen bland annat genom legitimering i form av olika formella beslut och aktiv medverkan av militär personal. Marinledningen presenterade i maj 1915 ett utredningsförslag som fastställdes av Kungl. Maj:t. Därmed hade det bildats en nationell frivillig försvarsorganisation under samhällets kontroll, Sveriges frivilliga motorbåtskår.