Folksjukdomar som orsakas av ohälsosamma levnadsvanor orsakar samhället stora kostnader. Med anledning av detta har staten förlagt en stor del av hälsoarbetet i skolan. Att undervisningen i idrott ska vara mer inriktad mot hälsa tydliggjordes med införseln av Lpo 94. Hälsoinriktningen betonades ytterligare när begreppet hälsa lades till i ämnesnamnet. Forskning tyder dock på att idrottslärare behandlar hälsa som ett tillägg i ämnet, något som ofta sker genom teoretisk undervisning. Utgångspunkten i detta arbete är att begreppet hälsa är svårtolkat och betyder olika saker för olika människor. En följd av detta är de svårigheter idrottslärare upplever då hälsa ska integreras i ämnet. Lokala kursplaner, som anger hur skolan väljer att verkställa skolverkets direktiv, har insamlats från 12 högstadieskolor i Kristianstad kommun. Kvalitativa intervjuer har därtill genomförts med två idrottslärare för att belysa hur hälsa ingår i deras undervisning. Syftet med den aktuella undersökningen är att klargöra hur ämnets hälsoinriktning yttrar sig i kursplanerna. Genom vilka moment behandlas hälsa i de lokala kursplanerna? Resultatet visar att elva av tolv skolor har skrivit lokala kursplaner. Deras utformning och innehåll varierade, men majoriteten var övergripande och otydligt formulerade. Direkta kopplingar till hälsa som identifierades rörde främst fysisk aktivitet, kost, ergonomi och socialt samspel.