hkr.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Strukturkostnaden som kvalitetsmått
Kristianstad University College, Department of Business Administration.
Kristianstad University College, Department of Business Administration.
2006 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
Abstract [sv]

I denna uppsats behandlas frågan om kommunerna kan använda strukturkostnaden som en legitim fingervisning på vad förskoleverksamheten bör kosta vid en genomsnittlig kvalité.

För att alla kommuner skall kunna erbjuda en liknande service till sina invånare oavsett kommunens strukturella förutsättningar har det införts ett kommunalt kostnads och intäktsutjämningssystem. Systemet skall utjämna de strukturella skillnader som kommunen inte kan påverka. Det gäller befolkningstäthet, skattekraft och demografisk struktur.

Förskoleverksamheten regleras i skollagen (SFS 1985:1100) och av Läroplanen för förskolan (lpfö 98). Skollagen är tydlig med vad kommunerna är skyldiga att erbjuda. Den reglerar emellertid inte hur det skall erbjudas. Det innebär att så länge kommunen erbjuder förskoleverksamhet i den volym som lagen stipulerar har skyldigheten fullgjorts. Verksamhetens innehåll regleras i läroplanen. Det är följaktligen upp till varje enskild kommun att besluta vilken kvalitet man vill erbjuda och till vilken kostnad den skall produceras. Problemet är att beslutsfattarna inte vet vad som är rätt kostnad för att producera beslutad kvalitet.

Syftet med uppsatsen är att se om kommunerna kan använda strukturkostnaden som en legitim fingervisning på vad förskoleverksamheten bör kosta vid en genomsnittlig kvalité.

För att realisera detta syfte har vi utgått från två teorier och två kommuner. Teorierna är C.K. Lindbloms legitimitetsteori och Grönroos teori om totalkvalitet. Kommunerna är Bjuv och Klippan. De har valts för att de har en stor avvikelse mellan strukturell och redovisad kostnad för förskoleverksamheten.

Slutsatsen i studien är att kommunerna kan använda strukturkostnaden som en legitim fingervisning på vad förskoleverksamheten bör kosta vid en genomsnittlig kvalité

Place, publisher, year, edition, pages
2006.
National Category
Law
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hkr:diva-3807Local ID: oai:eprints.bibl.hkr.se.oai2:1103OAI: oai:DiVA.org:hkr-3807DiVA, id: diva2:230262
Uppsok
Social and Behavioural Science, Law
Available from: 2006-09-01 Created: 2006-09-01 Last updated: 2006-09-28

Open Access in DiVA

fulltext(201 kB)183 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 201 kBChecksum SHA-512
75f9576344bc77f9b6b2b8d8b029b65a697002941789af5fd90abe007d7af52460de5e0e3de3ad02c1102f7424ba4a44a47b03d94861c8738e6ff0953588536b
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of Business Administration
Law

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 183 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 161 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf