Är det så att revisorer och firmatecknare upplever att villkoren för revisionsuppdraget har definierats tydligare p.g.a. införandet av uppdragsbrev? Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om auktoriserade och godkända revisorers uppfattning skiljer sig från firmatecknares för de små aktiebolagen, med avseende på uppdragsbrevets innebörd. Slutligen förklara de faktorer som möjligen påverkar.

Uppsatsen genomfördes med ett positivistiskt synsätt och en deduktiv undersökningsansats. Målsättningen var att hela tiden förhålla oss objektiva och på ett öppet och oberoende sätt samla in kunskap. Uppsatsens metod är av kvantitativ karaktär och undersökningsstrategin är en tvärsnittsstudie. Uppsatsens teori bygger på den nya revisionsstandarden (RS) - RS 210 - vilket behandlar uppdragsbrevet samt dissonansteorin. Införandet av RS och uppdragsbrev har tvingat både revisorerna och firmatecknarna att bilda sig en uppfattning. Om uppfattningen ställer sig i konflikt med deras tidigare beteende, uppfattning eller attityd, kan disharmoni uppstå. Beroende på vilken kunskap individen har, revisor respektive firmatecknare, bildar den sig en uppfattning av innebörden av uppdragsbrevet. Målpopulationen bestod av 100 auktoriserade och godkända revisorer i Skåne och 100 firmatecknare för små aktiebolag som hade sitt säte i Skåne. Den totala svarsfrekvensen blev 30,5 %.

Med hjälp av undersökningen har vi kommit fram till att det finns skillnader mellan revisorers och firmatecknares uppfattning, med avseende på uppdragsbrevets innebörd. Dock kan det inte förklaras med de bakgrundsvariabler som ingått i studien. Vi tror istället att det beror på att uppdragsbrevet är nytt och att revisorer och firmatecknare därmed inte funnit en balans där de är överens.