Historiskt sett har begreppet corporate governance, med svensk term bolagsstyrning, endast haft sekundär betydelse inom det ekonomiska området. Under de senaste åren har dock bolagsstyrning utvecklats till ett av näringslivets viktigaste fokus. För den breda massan är det främst redovisningsskandalerna under början av 2000-talet som bidragit till den allmänna diskussionen. Corporate governance handlar dock till stor del om att styra bolag så att de uppfyller ägarnas krav på avkastning och därigenom bidrar till samhällsekonomisk effektivitet och tillväxt, dvs. en utgångspunkt utöver kriminella handlingar och bedrägligt beteende.

Resultatet av corporate governance diskussionen utgörs av Svensk kod för bolagsstyrning som ska uppbära allmänhetens förtroende och verka för ett dynamiskt och värdeskapande näringsliv enligt den internationellt vedertagna principen ”följa eller förklara”.

Syftet med denna uppsats är att klarlägga vilka faktorer som kan förklara bolagens val att följa Svensk kod för bolagsstyrning.

Utgångspunkten i arbetet är ett positivistiskt förhållningssätt utifrån befintlig teori med ambitionen av en generaliserande studie. Utifrån populationen av 81 berörda bolag och sex förklarande faktorer, är observationsfallen flera och antalet variabler få. Tillsammans med behovet av förenklingar leder detta till ett deduktivt angreppssätt. Informationsinhämtningen har fallit på en tvärsnittstudie med survey som metod.

Av undersökta faktorer som hypotetiskt antogs, har signifikanta samband funnits beträffande faktorn storlek genom variabeln marknadsvärde. Endast hypotesen gällande bolagens storlek har härmed accepterats. Utifrån bolagskodens olika delar har emellertid flera signifikanta samband funnits.